Gå till innehåll

Julen 1918 är nu ett minne blott. Den har även i denna lilla vrå av världen förflutit lugnt och fridfullt. Inga störande upptåg hava förmärkts. Det enda i andligt gott, som den bjudit på, har varit gudstjänsterna i kyrkan och hava också dessa i de flästa fall varit talrikt besökta.

Det elektriska ljuset, som vi förut med all säkerhet väntat till julen, blev också en grusad förhoppning, men jag tror ändå att det ej var mörkt i något hem under de förflutna hälgerna. Vi hoppas ännu att i en snar framtid fa börja använda det så mycket efterlängtade "lyset", som det allmänt kallas. Men vi äro så vana vid att få vänta på de företag, som skola vara oss till nytta att vi ej taga besvikelserna så hårt. Det är ju inte att undra på att man blir grym, när man ser och hör, att företag som påbörjats långt efter den tid, då vårt belysningsarbete påbörjats, äro färdiga och tagna i bruk. Om det hade nedlagts litet mera fart i arbete av dem, som ha haft med saken att föra, så kanske vi ej behövt vänta så länge.

Under den gångna sommaren, eller närmare bestämt under augusti månad, hölls här i Tavelsjö en föreläsningsserie av lärovärksadjunkt C. Cederblad. Hr Cederblads föreläsningar mottogs med det största inträsse utav en del bildningstörstande befolkning. Efter den sista föreläsningen tillsattes en komité, som fick i uppdrag att arbeta för bildandet av en föreläsningsförening härstädes. Komitén bestod av följande personer: komminister Y. G. S. Levander, folkskollärarinnan Lydia Gutke, nämndeman Nils Karlsson, fjärdingsman C. M. Holmgren, samtliga i Tavelsjö, samt hr Gustav Sandberg, Varmvattnet, Helmer Andersson, Rödåliden och Hilmer Eriksson, Västeråå. Komiténs sammansättning gav hopp om det bästa resultat, men av dess arbete har intet synts till, kanske har den ännu inte påbörjat sitt uppdrag. Önskligt vore ändock om komitén började sitt arbete med det första.

Det kommunala inträsset i denna del av Umeå socken är det synnerligen bedrövligt med. Under de senaste fäm åren har säkerligen ingen kommunalstämma å Backen vart i besökt av någon enda Tavelsjöbo. Man tager allting som man får det, men så blir väl också denna del av socknen behandlad som ett styvbarn. Det går icke att få till stånd ens så mycket som ett litet begravningskapell på härvarande kyrkogård. Om det än rägnar eller snöar, så att man ej vill skicka ut en hund, så måste präst och allmänhet förrätta jordfästningen under bar himmel. Så pass som ett litet brädskjul kunde man väl få göra anspråk på, men när ingen opponerar sig så är ju allt bra. Därför vore det av största vikt att inrätta kommunalfullmäktige i Umeå socken. Enligt den nu antagna författningen torde ju också detta önskemål förvärldigas. Och då kanske denna del av socknen i någon mån finge sina inträssen och önskemål tillgodosedda.

Varför icke låta härvarande komminister en dag i varje vecka öppna en pastorsexpedition, så att befolkningen tillhörande Tavelsjö kapellag ej behöva göra de besvärliga resorna ner till Backen, särskilt när det gäller lysningar o.d. Vad har befolkningen för nytta av att dessa avkunnas på Backen. Få väl nu se om det är några fler, som tycka att dessa önskemål borde drivas igenom.

Vad som i värkligheten borde göras, det är att Tavelsjö med de norr om denna by liggande byarna samt de närmaste i söder liggande byarna begärde ett utträde ur Umeå landsförsamling. Nog kanske skatterna blevo högre men man droge då också nytta av dessa. Skatterna äro ju också nu så höga, att vi väl borde ha något gott av den. Denna nu omnämnda delning av den nu stora Umeå socken skulle medföra att utvecklingen i dess helhet både i norr och söder bleve ställd på ett högre stadium.

Hieronymus

 

 

 

Nu jär jag så rasande jälak att jag jett åsta ta pänna å slabb ihop nager rada. Gånga jänna je jag me int ti att görm å stava å skriv på bätter som jag jort än på gång förut jänna.

Nu järe belysningsfrågan söm jag ska ta å kast nalta ljus över fastän jag ha varken karbid eller fotogen att lys mä ve. Breve jänna jär skrive i ljuse borti kammarspisn, för uti kammarn vor järe än gammaldagsspis, hä jä na söm än yppespis. I mörest gatt jag åsta ta å såg opp borti gamstubron som jag kassere i sömmar, för han va jort borti tjärtallvirke, sä hä brinn som ljust å härligt.

Hä va ju lova att vi skulle få elektriskt ljus den 1 september, men int vart då hä, å sedan järe löva pån måne, tri vicker, fjortan daga ån vecku å sanna unna för unna å likväl så ha ve snart jul å inge lyse. 0, i trofasta löften, som du store Ax&I i Grubb ha give! Å hä sitt di de vassvärdiga transformatorerna som aldrig komma. Men no ha ve fått göra att dem ha vure på väg hit, ja, ve ha hört att dem ha kömme å Tavelsjö, men hä ha ba vyre klare lögnen. Sejnest rykte om dessa vidunder omtalade, att hä stod int i människors makt att anskaffa dessa, kanske hä jär sannest. Men varifrån ta aren transformatora då, för hä jär för då int en enda tinning söm int tala örn att där å där ha dem fått lyse. Det är ju nästan allihop söm ha tröste se ve hä att innan jul så skull ve ha ljust. Å nu -järe sanna, järe nangting unner på att abbonenta val grön i öga. Men det är sig likt, ty när ha hä gått nångting framåt ti byn jänna, för alla stora företag här ha lätte vänt på sin fullbordan. Men no få vi lär oss att betala hä dem ha fått färdigt å mer dell, för si då glöm dem int å oss, men no skull dem ville att ve skull glöm löfta dem ha jett oss, sä bä foder dem no i tösthejt. Så no få vi lär oss vänt allte, ska ve då få foder att dem hane färdigt innan nästa jul. Men ba hä föntes då karbid sä han fing köp då han vad som behövs, för han val då int oppsätt om han fins. Fotogen ha ve ju även fått köp mot utbyte av smör, men nu jär han slut för ett tag men jag ha hört att dem skull få hem hanlara jänna å då val det ju på någe vis.

Nu ha hä då kömme nalsta snö, men hä va för lite kallt innan han kom, för isa dem jär som riskabla vad de stora beträffa, småsjöa dem hall no. Men det syns som om vintern skull val som höstn, ett evinnerligt over, allt skogsarbete jär nästan omöjligt för hä jär så slaskigt å surt.

Nu jett jag ta å slut breve jenna för jag si att tallven jär slut. Åsse får jag då önsk alla tinningens läsare en God Jul.

Hieronymus

Här ha vi f n. det allra bästa höstväder vi kunna önska oss, nu sedan det oändliga rägnandet upphört. Ännu är det nog ingen som önskar sig någon snö, emedan en del arbeten återstå. som måste utföras på bar jord, beroende på den sjukdomsepidemi som även här rasat. Lyckligt nog har spanska sjukan nu börjat gå tillbaka. På den senaste tiden är det få fall som inträffat.

På sistone har kreatursprisen åter blivit högt uppdrivna i våra trakter. Förstklassiga mjölkkor betinga ett pris varierande från 800 till 1,000 kronor, och även priserna på slaktkreatur ha följt med i höjningen. Detta beroende på det vidlyftiga försäljnings- och transportväsendet som våra jordbrukare ej synas vilja gilla. De inse att det är bättre att förbruka höet hemma hos sig själva.

En olaglig trafik, som oförhindrat fått florera i våra trakter under den gångna sommaren, är smörförsäljningen. Det har kommit uppköpare ifrån fjällsocknarna ävensom ifrån industrisamhällena vid kustlandet och uppköpt det smör som kunnat uppbringas. Att maximipriset ej alltid blivit följt är en given sak. Uppköparna ha bjudit om vartannat och den som bjudit mäst har fått köpa mäst. Trafiken synes nu i det närmaste ha upphört emedan tillgången på smör nu blivit bättre lite varstans.

En viss glad stämning råder f n. här över att fredsutsikterna te sig synnerligen ljusa. Denna stämning torde väl vara rådande över allt, förutom i jobbarlägren, ty där stundar nu först kristider. Det är nog många som önska att det måtte komma även den tiden, då våra jobbare och gulaschbaroner finge det lite mindre flott. Nu kommer det nog att komma krypande divärse varor ur sina gömslen. Bara nu allmänheten har det förståndet att ej vara så köplysten utan låta jobbarna behålla sina varor en tid till.

Lördagsaftonen den 16 hölls missionsmöte med auktion härstädes. Auktionen som inbringade över 600 kronor omfattades med livligt inträsse. De varor som bortauktionerades voro skänkta av byborna och bestod av divärse kläder m.m. Priserna å varorna blevo oerhört höga, ty köplust saknades ej. Detta brukar alltid vara fallet vid missionsauktioner här.

Hieronymus

Årets skörd är nu i det närmaste, lyckligt nog, inbärgad. Skörden ar av den rägniga väderlek, som under hösten varit rådande, i många fall tagit en obotlig skada, särskilt havren. Med hänsyn till detta har leveransplikten i de flästa fall överklagats. Kölden i början av september har nog även bidragit till att årets skörd ej blir av bästa beskaffenhet. Apropos jordbrukarnas leveransplikt blev nog denna inrättning i många fall en besvikelse för våra bönder. Den hade nog blivit en lättnad mot föregående års deklarationsplikter, om den hade varit någorlunda rimligt tilltagen, så att den hade gått på något vis att antaga. Men när man blir ålagd att leverera till staten mycket mera än vad man i värkligheten får i skörd, så går det ju inte alls att fullgöra denna leveransplikt. Somliga bönder ha fått väga upp sin skörd otröskad, innan de erhållit den viktsumma som av uppskattningsnäninden blivit uppskattad. Därför har också mången fredlig odalman, som förr tagit inskränkningarna på sitt område med lugn, nu visat en stygg uppsyn. Och detta är inte att undra på.

Det elektriska ljuset låter alltjämt vänta på sig. Ännu återstår en massa arbeten därmed såsom trådspänning, inmontering m.m. Så vi

få väl vara glada, om vi få skruva på knappen till jul och det blir ljust.

Tobaksnöden gör sig mycket kännbar även här. Särskilt våra snustuggare lida stor nöd för närvarande. Somliga försöka vända sin snusdosa upp och ned, men det faller ändå inte ett enda korn därur. Piprökarna blossa på s.k. "flengräs" och alla surrogat, som finnes tillgängliga till oskäliga priser.

Spanska sjukan härjar även här med hänsynslös fart, spridande sorg och förstämning omkring sig. Redan den 19 september inträffade det första dödsfallet, då en 40-årig gårdfarihandlare J. A. Åström bördig från Hälsingland avled här. Sedan dess har det ena dödsbudet efter det andra kommit tät.

Intill skrivande stund ha redan 16 dödsfall inträffat i våra bygder, därav kommer 10 på veckan 6-13 oktober. Dödsorsaken har varit lunginflammation. I ett flertal nya fall ha även lunginflammation tillstött, så att de inge allvarliga farhågor. På sina ställen har sjukdomen spridit sig med sådan fart, att kreaturen knappt nog fått erforderlig skötsel.

Hieronymus

Nu hall gä på val sä pass läng se'n jag skrejv först breve att no järe tin att skriv ett dell. Fastän int hänne då just nangtin jänna i byn söm könn va lönt att tala öm.

Slåttanna have nästan söm stöke bort, vallgräse förstås, men änga å na anne skrabb järe no bra mäng söm ha kvar. Int ha hä då vorte just na myttje höj i år häller, men no ha hä då vorte mer än i fjolömsömmarn, hä jär då säkert.

Varsådd'sn köm no inte at je na bra resultat häller, hä ha vyre alldeles för tört, hä kom att varken val myttje halm eller korn, men no val hä då vist grannt den simma hä val.

Hä jär no mång söm funder på höre hä ska val ve deklarasion i höst, dem läs ti tininga, grånder å funder men somt å dem förståe int ändå. Ja jag förståre då int häller men när ve få tröske ra ve väl si va ve ska göra ve korne vore. Bäst järe då att inte överilse öm nångting för no gåre allt ba han inte tane se hart.

Nu arbejt dem å sätt opp trån ti elektrisanläggningen jama, ja den hall på inmonter också men ve hörs no ska få vänt på ljuse. Men i Grubb söm står för anläggningen ha skutte opp tiden för arbets fullbordande dell'n 1 november mot den 1 september för i sommar. Men hä jär no bra öm ve ra ljust den 1 november för ve ha då bägge svartest månena kvar då. No för hä då gå att klatter sig fram med karbidlampen deillers allti. Men karbidn lär ska val så hälsinglands dyr i höst å åt vintern 4 kroner kilo säj dem handlara jänna i byn men he bark då alldeles åt skogs, alldeles som rättest vägen. För att ta på jetta betala 1 kroner kilo för karbiden hä jär alldeles för myttje. Å fotoschen lär ska kost 7 kroner/liter, hä val då lik tokut na. Men pa vejt då inte vars nan fotoschen finnes att köp, för han söm köm in i kannä skal ju annvännes del anne å int deill lyse. Men ve få väl snart si öm mörksens furste ska stig ner å fa maktra över oss eller int, men no tro jag vi seger å mot'n sa läng söm hö finns nan tjärstom å gaddtuil att ta åt.

Nu gett jag då ta å slut ve breve jänna få väl si öm hä val na fler borta skölana, för jag ska säj att hä jär int se myttje skriv öm.

Hieronymus

Hieronymus – 11 januari 1919

Julen 1918 är nu ett minne blott. Den har även i denna lilla vrå av världen förflutit lugnt och fridfullt. Inga störande upptåg hava förmärkts. Det enda i andligt gott, som den bjudit på, har varit gudstjänsterna i kyrkan och hava också dessa i de flästa fall varit talrikt besökta. Det elektriska ljuset, som vi förut med all säkerhet väntat till julen, blev också en grusad förhoppning, men jag tror ändå att det ej var mörkt i något hem under de förflutna hälgerna. Vi hoppas ännu att i en snar framtid fa börja använda det så mycket efterlängtade "lyset", som det ...
Läs Mer

Hieronymus – 3 december 1918

Nu jär jag så rasande jälak att jag jett åsta ta pänna å slabb ihop nager rada. Gånga jänna je jag me int ti att görm å stava å skriv på bätter som jag jort än på gång förut jänna. Nu järe belysningsfrågan söm jag ska ta å kast nalta ljus över fastän jag ha varken karbid eller fotogen att lys mä ve. Breve jänna jär skrive i ljuse borti kammarspisn, för uti kammarn vor järe än gammaldagsspis, hä jä na söm än yppespis. I mörest gatt jag åsta ta å såg opp borti gamstubron som jag kassere i sömmar, ...
Läs Mer

Hieronymus – 27 november 1918

Här ha vi f n. det allra bästa höstväder vi kunna önska oss, nu sedan det oändliga rägnandet upphört. Ännu är det nog ingen som önskar sig någon snö, emedan en del arbeten återstå. som måste utföras på bar jord, beroende på den sjukdomsepidemi som även här rasat. Lyckligt nog har spanska sjukan nu börjat gå tillbaka. På den senaste tiden är det få fall som inträffat. På sistone har kreatursprisen åter blivit högt uppdrivna i våra trakter. Förstklassiga mjölkkor betinga ett pris varierande från 800 till 1,000 kronor, och även priserna på slaktkreatur ha följt med i höjningen. Detta ...
Läs Mer

Hieronymus – 18 oktober 1918

Årets skörd är nu i det närmaste, lyckligt nog, inbärgad. Skörden ar av den rägniga väderlek, som under hösten varit rådande, i många fall tagit en obotlig skada, särskilt havren. Med hänsyn till detta har leveransplikten i de flästa fall överklagats. Kölden i början av september har nog även bidragit till att årets skörd ej blir av bästa beskaffenhet. Apropos jordbrukarnas leveransplikt blev nog denna inrättning i många fall en besvikelse för våra bönder. Den hade nog blivit en lättnad mot föregående års deklarationsplikter, om den hade varit någorlunda rimligt tilltagen, så att den hade gått på något vis att ...
Läs Mer

 

Helge Olofssons brev år 1918-28

UTDRAG UR VK

Helge Ingemar Olofsson, 1902-1985, var en stor skrivare i byn. Han var bland annat författare till "Tavelsjö-breven" som publicerades i VK under tiden 1918-1928 under pseudonymen "Hieronymus". 100 år senare kommer vi att återpublicera dom på vår hemsida.

Helge Olofsson var handlare, kyrkvärd, lokalpolitiker, mm., och "byskrivare" som hjälpte andra med skrivelser och inte minst att deklarera.

Alla dessa brev finns i boken "Tavelsjö från seklets början" som utgavs av Tavelsjö Hembygdsförening 1994. Det finns fortfarande några böcker kvar att köpa. Ta kontakt med någon ur styrelsen.

Observera att texten i breven innehåller tidigare bruklig stavning, och är skrivna på dialekt.

 

Jag ha tänkt så läng att ta å skriv nagär rada ti tinninga jänna, män ä ha då byre ve söm int för lite, män nu ha jag då töje mä ledehejtta å skriv nalta öm hörä ve hane jänna oppi Tavelsjö.

Hä jä just int na nytt att tala öm för ä hann just int nangting märkvärdet jänna, män att dem hall på arbejt ve att rit stolpa åt elektris ljuse hä jä då nangting nytt. Höre dem ha arbejte å fundere så skale ändå val ljust jänna å. Ve ska ta krafta från Harrsele eller borti "Klatterforsn" söm däm kallän ejn ti i väla, män nu järe int värt att han klatter sä ve int få ha just. Å nu tro ja då att jag skal skriv na brev öm säran sen ve få ljuse, för ä jä ba på kvälla jag skal jöreane sen arbetjte få slut. Jag ha no tänkte för i vinter eller i vor men jag ha int törse böre venä för jag ha vyre rädd att-karbidlampa skull klatter å onnes, men nu halle då på val se ljusen ti att hä går jöra utan lys.

Men int järe all söm ha törse gå tie å ta lyse, nä för all del, fattestackara söm int ha na pänning dem få no va utan ljus å hä jä no int att unner på, för hä val sä hundans dyrt, ta då vist på köst moten tusen kroner per gård, sä hä jä då int vänten dem ska gå ut yenä. Åsse järe sjölve störst pänningknösa på östersia å byn, söm int ennes för dem va sä olicklet rädd om styvra sin, män no jä jag rädd att dem få sitt på spishälla åt vintren å småpötter å sväre å grämes, då dem si att aren ha ljust, men hä jä int ogött åt dem, nä för all del.

Sä få jag då tala öm att vä hall söm bäst på ve vorana janna å, för hä jä sä vackerte ver se han jär som tvungen fräst öm få na korn nedi jola, fastän int vejtja då va hä skal vari för slag i år då ve int ha fått köp na könstgöning, men hä bero se myttje på va ver hä val.

Ti all ar breva från byden bruk dem mäste järmes över höre ont hä jär å leva, sä jag jett fåll å järmes nalta, män hä skal no göra lik myttje. No ha ve då matn alte, töcke söm ve fa bortå jola å borti kräka, men hä ve ska ja säj för je. Int fån köp gryn å int serapen å int snuse å röksakren å vassvärdige söckre dem ha! No järe för uselt att dem int ska va se kok ihope nalta bätter, sä hä int dränne innar man fåne ini halsn på se. Öm ja vist hä vor ba ti yen hä sött, se no skul dem då få se en famn allte. Å kaffe ra ve då int sä myttje borti, ba na häkto fyre var storhälg, men hä gå då bra göra se, sä läng söm han ha ä korn sä int järe då nan fare ve hä.

Ja nu jetja då ta å slut för gånga jänna å fald dem ta in hinna breve sä ska jag skriv fler.

Hieronymus

När Tavelsjö Hembygdsförening i fjol våras målade monumentet så upptäcktes skador av väder och vind. Föreningen började då undersöka hur man skulle kunna gå tillväga för att reparera det.

Tillsammans med Göran Andersson, Rödånäs Snickeri som byggde monumentet från början (för 20 år sedan) så planerades reparation med hjälp av av yrkesmän under helgen 9-10 juni. Trots att vi tillsammans undersökt monumentets status på plats, så upptäcktes det idag att fuktskadorna i virket var så stora att vi beslöt att avbryta planerad upprustning, och i stället satsa på att börja om från början.

Styrelsen kommer nu att undersöka hur man går vidare. En viktig fråga är hur det fortsatta arbetet ska finansieras.

Mer information kommer senare här på Hembygdsföreningens hemsida, Bygdeportalen och Facebooksida.

Eva Wiklund och Lena Alverud från styrelsen för Hembygdsföreningen framför det skadade monumentet. Foto: H-G Olofsson

Foto: H-G Olofsson

Romeo och Julia. Ögonblicksteatern.
Romeo och Julia. Ögonblicksteatern.
Romeo och Julia. Ögonblicksteatern.

Vad hade hänt om Romeo och Julia hade fått växa upp och bli gamla tillsammans? Vad hade hänt med kärleken? Hur ser kärleken ut i livets olika åldrar?

Tavelsjö Hembygdsförening bjuder in till teater
Söndag 11 mars 18:00 Tavelsjö Bygdegård

Se annons på Bygdeportalen

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng