Gå till innehåll

Den snart tilländalupna månaden har präglats av ett ruskigt väder, men det är ju vanligt för februari att bjuda på snö och köld. Dessutom är det ju även märken, som båda gott för kommande sommar, att denna månad har otrevligt väder.

I denna månad har våra samveten haft ett särskilt jobb, jag tänker nu på deklarationerna och närmast på dem som ha något att deklarera. Tror dock att de allra flesta gjort sitt bästa för att med lugn och tillfredsställelse kunna sätta sitt namn under, "att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete". En del deklarationsuppgifter torde dock komma att se litet märkvärdiga ut i taxeringsnämndens ögon, ty för mången har nog ej "debet" och "kredit" närmat sig varandra. Troligt är dock att nästa års deklarationer se ännu mera märkvärdiga ut, ty den felslagna skörden under den gångna sommaren kommer härvidlag att spela en stor roll. För att deklarationsuppgifterna skulle kunna bli, vad de borde vara, skulle fullständig bokföring föras av varje deklarationspliktig. Eljest måste man hugga till i många fall med en rund summa och denna kan ej bli så fullt korrekt som vore behövligt.

En hel del smärre avverkningar pågår denna vinter i våra trakter, vadan en del förtjänster erhållits. Efterfrågan på timmerhuggare var också ganska stor vid nyårstiden, och en del bondpojkar befinna sig också uppe i de stora drivningsområdena.

Efterfrågan på hö och halm är synnerligen stor denna vinter och de halmskullar som legat orörda ett par år ha nu en strykande åtgång.

Sistlidne helg hade vår blåbandsförening ett uppryckningsmöte. Föreningen har ju legat nere ett flertal år, men under den sista tiden ha intresserade krafter varit i rörelse för att återigen bringa liv i föreningen. Detta synes också ha lyckats över förväntan. Predikant J. Palmgren från Robertsfors medverkade med fördrag under helgen. Lördagsafton talade han för D.U.F:s räkning. På söndagen höll han högmässa, vartill mycket folk var samlat, ty predikant Palmgren har ju förr verkat i dessa bygder, och det var nu tolv år sedan han sist besökte vår by.

Kl. 3 em. på söndagen höll Umeå-kretsen av Västerbottens läns blåbandsförbund sitt årsmöte här, besökt av ombud från Rödå och Kroksjö blåbandsföreningar. Kretsrådet omvaldes i sin helhet och består av följande personer: Karl Karlsson i Rödåliden, ordf., Johan Andersson i Österå, kassör och sekreterare. Helge Ohlsson och Karl Pettersson, suppleanter. Nils Karlsson och Albert Olsson revisorer.

Kl. 4 höll predikant Palmgren ett kraftigt och väckande nykterhetsföredrag. Före och efter föredraget bidrog Tavelsjö kyrkokör med några synnerligen väl utförda sånger. Därefter följde kafferast, varvid kaffebordet hade en livlig omsättning. Så följde en kort avslutning och därpå höll blåbandsföreningen sitt årsmöte under ordförandeskap av Kroksjö blåbandsförenings ordförande, hr Karl Pettersson. 16 nya medlemmar inskrevs i föreningen och välkomnades hjärtligt. Så vidtog val av styrelse och utföll det sålunda: hr C. M. Holmgren, ordf., Helge Ohlsson, vice ordf., fru Adele Forsberg, sekr., Frida Forsberg, vice sekr., Algot Johansson, kassör, John Johansson, Albert Olsson och Karl Israelsson, suppl., Signe Johansson och Karl Karlsson, revisorer. Föreningens möten skola hållas andra söndagen i varje månad.

Det är att hoppas att föreningen har en framtid för sig, och att den kan komma att uträtta något för den sak den verkar för. Blott allmänheten och särskilt ungdomen omfattar arbetet med lust och intresse finnes det goda utsikter för framgång.

Hieronymus

Med storm och snöyra gjorde kung Bore sitt intåg, och när jorden äntligen klätts i den vita skruden, lät han giva sig tillkänna genom en liten köldknäpp. Nu bjuder han återigen på snö. Ett gammalt ordspråk säger: >Anders braskar och julen slaskar>, och håller detta streck ha vi kanske att förvänta oss ett slaskigt julväder, ty Anders-dagen var rätt så bister.

Något vidare slädföre kan man ännu ej säga att det är, därtill lade sig den första snön för ojämn. Trots detta råder dock en livlig trafik efter vägarna, ty för bonden finnes ju en hel del körslor som uträttas lättast på den första snön.

Det påbud som utgått till de ploghållningsskyldige inom detta landsfiskalsdistrikt, att vägarna skola renplogas från snö, så att biltrafiken obehindrat kan fortgå medan ej alltför stora mängder snö har kommit, har nog hälsats med delade känslor. De plogningsskyldige ha ju ej så högt betalt att de kunna lägga ned några stora arbeten på vägarna, och dessutom, skola vägarna hållas så att biltrafiken far fortgå, blir det aldrig något bra slädföre. Bilägarna här i dessa trakter ha dock satt sina bilar i stall, vadan det kanske är till liten nytta att hållas i gott skick för släddonen, får ju allmänheten vara glad, ty rätt så ofta brukar det brista även i den vägen.

Tavelsjö kommer att till en annan sommar få en ny kyrkogård; den nuvarande, som redan är upptagen och för liten, kan ej utvidgas på grund av olämpliga tomtförhållanden, vadan en flyttning har ansetts nödvändig. Den nya begravningsplatsen kommer att anordnas i skogen en bit norr om kyrkan. Både provinsialläkaren, länsarkitekten o. kyrkorådet ha den sistlidna veckan utsett platsen och träffat avtal med jordägarna. I och med det att den nya begravningsplatsen tages i bruk kommer nog det behövliga begravningskapellet att uppföras.

Den sistförflutna veckan och de första dagarna i denna vecka har varit en penningutgifternas tid. Kanske både berättigade och oberättigade hårda ord ha sagts om den höga kronoskatt­debetsedeln. Vad som gjort den så hög, är ju vägskatten, som i många fall utgör mer än halva summan av skattebeloppet. Trots att det råder brist på pengar har dock skatten erlagts av de allra flesta, vadan de som komma på >restländen> torde vara lätt räknade.

Några omfattande skogsavverkningar i dessa trakter torde det ej bli denna vinter, så de bönder som vilja ha sig timmerdrivningar få nog söka sig till andra platser efter sådant.

Julen närmar sig med raska steg och våra handlande ha redan börjat visa tecken som tyda på jul. Skall i ett senare brev återkomma när lutfisken har börjat dofta.

Hieronymus

Kung Bores verkliga intåg låter vänta på sig. En kyligare och mera pålitlig väderlek har dock börjat göra sig gällande. Från åkrarna ha de sista skylama och hässjorna kommit in, i många fall mera hopfrusna än torra. Den bedrövliga anblicken, av en skörd som stått ute ända in i november har därmed kommit bort och man har endast i minnet kvar alla de besvärligheter denna sommar haft med sig.

De mindre sjöarna äro isbelagda sedan en vecka tillbaka, och utgöra f.n. under kvällarna samlingsplatsen för barn och ungdom, som roa sig med skridskoåkning. Stora Tavelsjön har ännu trotsat kölden och dess vågor gnaga skoningslöst på de isbildningar, som uppstå vid stränderna. Kanske det är på sin plats att giva ett varningsord till dem, som beträda de frusna sjöarna: se upp för de svaga isarna. Föret på våra vägar är allt annat än idealiskt i dessa dagar. Upplöjda och sönderkörda under den våta hösten ha de nu tillfrusit och likna mera en plöjd och tillfrusen åker än en väg.

<Sala-Pelle> som under den gångna sommaren och hösten så mycket låtit tala om sig, och om vilken förhastade rykten, även förmält, att han varit synlig i våra trakter, har nu äntligen fastnat i polisens garn. Mången med en kanske alltför livlig fantasi, drog nog ett lättnadens andetag, när de sågo meddelandet, därom. Många, särskilt kvinnor, ha de sista månaderna, i varje stackars landsvägsriddare sett den fruktade förbrytaren, och rykten ha cirkulerat att han varit synlig här och där, försedd med så och så många revolvrar. Barnen ha särskilt glatts över hans infångande, och med intresserade blickar skådat hans konterfej i denna tidning ovanför Kaspers hjältedikt om "Sara-Perre", som han i mången barnamun fått heta.

Det ideella föreningslivet här befinner sig i ett synnerligen beklagansvärt tillstånd. Blåbandsföreningen har, kan man gott säga, gått ur tiden, ty under de sista två åren har intet möte hållits. Instundande 24 november ha vi dock ett föredrag för denna förenings räkning. Den gamle och välkände blåbandsveteranen, predikanten C.W. Borg, håller nämligen då ett evangeliskt nykterhetsföredrag i folkskolan.

Det är att hoppas på tillslutning från både gammal och ung, så att kanske om möjligt föreningen lever upp igen. Dess vila har nu varit så pass långvarig, att den borde kunna gripa verket av med nya krafter.

Hade även tänkt säga några ord i en så mörk fråga som belysningen i vår kyrka. Det elektriska ljuset såsom det nu är indraget, får man väl kalla provisoriskt, ty det upplyser endast taket och ett tomrum närmast under detta. Nere i kyrkan kan man ej se orden i en psalmbok eller dylikt. De elektriska lamporna borde sänkas betydligt så skulle det strax bli ljusare. Dessutom är det kanske på tiden att starta en insamling till en ny ljuskronefond, och på samma gång se till, att de insamlade medlen ej komma lika osäkert och mörkt till som förra gången.

Kom just att tänka .på att om dessa mina ord i denna sak skulle hava samma verkan, som en gång för en längre tid tillbaka, då en också att ge en mindre riklig skörd, ty även här har regnet gjort sitt till. På grund av de dåliga skörderesultaten torde nog många gå en mindre ljus vinter till mötes. Visserligen är det ju gott om mat, men det behöves pengar för att kunna köpa den. Bleve det bara gott om förtjänster till vintern vore ju saken i någon mån klarad.

Lingonen förekomma ganska rikligt denna höst. Hade det varit kristidens höga priser, skulle det ha blivit liv i skogarna.

Den rikliga nederbörden och det höga vattenståndet gör, att årets höstplöjning i hög grad försvårats. Finge man ha torrväder en längre tid vore ju detta ej så svårt och man får väl hoppas att man får en vacker höst efter en dålig sommar.

Av jägare har berättats, att tillgången på vilt är beträffande skogsfågel medelmåttig, hararna äro ej heller så få, men ung­hararna äro små, beroende kanske på den sena och kalla våren och våta sommaren. Hieronymus

Mulen himmel och kall blåst gör att varje människa tycks frysa och finna det bäst vid den egna härden där kanske en härlig stockvedsbrasa flammar. Den milda och vackra höst, som nog mången väntat sig efter den kalla sommaren, tyckes utebli. Nog för att det varit både önskvärt och behövligt att hösten blivit vacker, men man får ju allt finna sig i vad det än blir.

Skörderesultatet kan i det stora hela betecknas som synnerligen klent. En del bönder ha påbörjat tröskningsarbetet och enligt deras egna utsagor kommer årets korn skörd att, som beräknat är, bliva synnerligen usel. Endast det bästa torde vara dugligt till utsäde, någon folkföda är ej att beräkna.

Så hade jag tänkt säga några ord om en del missförhållanden här i byn. Skall då till att börja med nämna några ord som vår begravningsplats. Ett länge känt behov och en sak som vore lätt att avhjälpa, blott viljan vore god, är att få ett litet begravningskapell. Som det nu är, måste ju den tjänstgörande präst och församling stå under bar himmel den tid begravningsakten pågår. Detta går ju ganska bra när vädret är vackert, men när det regnar eller snöar är det ganska otrevligt. Ett litet begravningskapell blir väl ej så dyrbart för församlingen, och i värsta fall kunde ju den kringliggande befolkningen bidraga med både virke och arbete. Vi äro ju så vana vid att bidraga på frivillighetens väg när det gäller att avhjälpa kommunens bristande skyldigheter. Dessutom håller staketet kring kyrkogården på att behöva en reparation, och denna bleve ej heller så dyrbar om den gjordes innan staketet måste ersättas med ett nytt. Ingenting ser väl ödsligare ut, än när det börjar se förfallet ut kring en kyrkogård. Skulle till äventyr någon av de ledande i Umeå socken läsa dessa rader, vore det tacksamt om han kunde föra saken vidare, så att kanske i sinom tid en ändring åstadkommes. Vi, som bygga och bo i denna landsända, fa i lika stor grad betala skatt till kyrka och kommun, som de som ha sina bopålar vid församlingens moderkyrka. Varför skola vi då ej ha samma rättigheter när det är fråga om en liten reparation eller nybyggnad.

Hieronymus

>Sen blev det mörkt om hösten, och stormade på hav, och stum blev fåglarösten, och blomstren föllo av. Så sjunger skalden Zakarias Topelius i sin dikt >Årstiderna> och dessa strofer runno mig just i minnet när jag skulle börja detta brev. Samtidigt kom jag även att tänka på skalden K.F. Dahlgrens något mera seriösa dikt: >Hösten är kommen, hör stormarna gny! Svanen tar avsked och svalorna fly, blomman har bäddat i mossan sin grav, vågorna brusa på villande hav> - Dessa båda dikter måla ju så väl denna årens tid, ty efter en sommar som mest liknat en höst har dock den verkliga hösten tagit vid. Av den fägring sommaren bjudit på återstår ej mycket i dessa dagar. Löven gulna och sopas av stormarna vårdslöst omkring, förgäves söker man efter en markens blomma. Endast rönnarna prunka i en röd färg från de rikliga mängder bär som tynga grenarna. Nätterna äro mörka och hela naturen bereder sig för kung Bores intåg.

Trots detta synes dock hösten bjuda på bättre väder än vad sommaren gjort. Regnandet som räckt både länge och väl synes ju nu ha upphört, och efterträtts av ett synnerligen välbehövligt torrväder. Man blir nästan tvingad att tro på att gamla märken stå sig ibland, ty i och med att de >sju veckorna> toga slut var det även slut med regn. För att finna en like till den gångna sommarens rika nederbörd får man gå ej mindre än 72 år tillbaka i tiden. Sommaren 1852 berättas ha varit ungefär likadan, men det är ju få personer som minnas den. Brevskrivarens farfar, som är några och åttio år har dock dragit sig till minnes denna sommar och förtäljt, huruledes man även då fick hava höhässjorna ute till hösten, mycket hö ruttnade också ned fastän man på sina håll försökte det medlet, att ovanpå höhässjorna breda ut näver som skulle motstå det ihållande regnandet. Detta års skörd skulle också hava varit synnerligen dålig och i ringa värde till människoföda.

Under de sista torrvädersdagarna hava hässjorna kommit bort från åkrarna och i stället ersatts med grönfoderhässjor och skylar. Skördearbetet har den gångna veckan bedrivits ganska intensivt och en stor del är redan undanstökat. Genom nattfroster och en hastigt utbredd sjukdom på kornet har det Mena skörderesultatet ytterligare nedsatts. Att tänka på att kunna utvinna något av årets skörd till människoföda är ej lönt. Man torde få vara glad om det bästa är gott nog till utsäde, en del kornåkrar hava även skördats som grönfoder. Halmen är ju grön och av ypperlig beskaffenhet, bara man finge en riktig torka åt den.

Potatissjukan har börjat yppa sig ganska allmänt och en del potatisland, allrahelst de som äro belägna på sur och tung jord, torde komma att ge en klen avkastning. Rotfrukterna komma också att ge en mindre riklig skörd, ty även här har regnet gjort sitt till.

På grund av de dåliga skörderesultaten torde nog många gå en mindre ljus vinter till mötes. Visserligen är det ju gott om mat, men det behöves pengar för att kunna köpa den. Bleve det bara gott om förtjänster till vintern vore ju saken i någon mån klarad.

Lingonen förekomma ganska rikligt denna höst. Hade det varit kristidens höga priser, skulle det ha blivit liv i skogarna.

Den rikliga nederbörden och det höga vattenståndet gör, att årets höstplöjning i hög grad försvårats. Finge man ha torrväder en längre tid vore ju detta ej så svårt och man får väl hoppas att man får en vacker höst efter en dålig sommar.

Av jägare har berättats, att tillgången på vilt är beträffande skogsfågel medelmåttig, hararna äro ej heller så få, men ung­hararna äro små, beroende kanske på den sena och kalla våren och våta sommaren.

Hieronymus

22 juli 1923

<Människan spår, men gud rår>, detta gamla ordspråk besannar sig rätt ofta. Ett nytt bevis därpå, ser man ju nu dagligen i växtligheten. Den starka värme som kom efter den kalla försommaren, har gjort att det blev fart i växtligheten. Dessutom har ju regn kommit i behaglig tid. Dessa gynnsamma väderleksförhållanden ha gjort, att årets skördeutsikter ljusnat, något som man knappt vågade hoppas under den kalla tiden.

Vårsådden synes ganska tillfredsställande särskilt på sand- och myrjord. Även på tyngre jordmån, där sådden ej verkställdes för tidigt, lovar det att bli god skörd. Blir det blott värme i fortsättningen och en längre tid fram på hösten, har man att hoppas på en relativt god skörd.

Slotterarbetet torde ganska allmänt taga sin början denna vecka. Det är ju ändå betydligt senare än vanligt. De spådomar om en fasligt klen höskörd, som man hörde vid midsommartiden, komma lyckligtvis ej att besannas. Det härliga vädret har gjort, att gräset vuxit, så det formligen kunnat höras. Därför torde årets höskörd ej komma att stå fjolårets långt efter. Första årets vallar komma ju att ge en ej alltför riklig avkastning, beroende på fjolårets myckna liggsäd, men på de äldre vallarna ser det lovande ut. Kvaliteten synes vara den allra bästa. Särskilt klövern har gått upp med fart. Blir det blott prima bärgningsväder, har man all anledning känna sig nöjd.

Av blomningen att döma synes årets bärskörd också bliva riklig, men den blir mycket försenad. Vid denna tid i juli har man ju förr kunnat hitta mogna blåbär, men nu är det bara grönkart.

De senaste veckorna har en livlig virkestransport ägt rum efter våra vägar. En hel del virke från de många olika sågplatserna häruppe har nedforslats till Umeå eller dess närhet. Förtjänsten av virkestransport är ju nu ej så hög som under krisåren, men ändå ej att förakta. Många, som äro nödsakade att se sig om efter extraförtjänster, kunna med denna virkeskörning få ett ej föraktligt tillskott i hushållskassan.

Denna sommar har en hel del av befolkningen i våra trakter kommit på den i&n att under helgerna anordna kortare och längre utflykter, än till den ena och än till den andra platsen i vårt län. Man har slagit sig samman en 15 stycken och placerat sig i en lastbil, och så har man rest ut och beskådat landet. Resorna med lastbilen som fortskaffningsmedel ställa sig ju synnerligen billiga. Bilarna ha ju nu alldeles undanträngt Brunte och trillan. Är det fråga om en finare skjuts, är det ju endast bil, som går an. Den nutida tekniken har gjort, att både hästar och folk har det bättre än förr.

Hieronymus

Den så mycket efterlängtade värmen synes nu ändock ha kommit. Dagarna äro ju nu varma och vackra och även nätterna, som i de flesta fall hittills hållit låg temperatur. Hade värmen uteblivit ytterligare någon tid, hade årets skörd med säkerhet äventyrats. Ännu är det ju alldeles för tidigt att uttala sig, men man har då i någon mån med den inträdande värmen återfått hoppet om en skörd, detta hopp som hos många av bönderna nära nog hade försvunnit. Ett villkor är ju förstås att hösten och kylan uteblir tills i slutet av september, detta för att årets sådd skall kunna ge mogna skördar, ty årets vårsådd är ju i högsta grad försenad och behöver för den skull en blid höst.

Ingen person här kan minnas en sådan kall och otrevlig försommar som denna. Vid midsommartiden var det nära nog ingenting som kunde låta en ana att det verkligen var midsommar. Lövet var inte ens fullvuxet, och ra voro de blommor som prydde den gröna marken; endast häggarna stodo som vitskrudade brudar.

Det är väl kanske för sent att nu nämna något om midsommarhelgen här, men blott några ord. Den förflöt i all stillhet. Midsommarvakorna firades nog av de flesta hemma i sängen, där man väl rullade in sig i filtar och täcken. En del trotsade ju kylan och vistades ute i Guds fria men kalla natur, men det var nog mest ungdomen som vågade detta. Den danslystna delen av ungdomen trådde förstås dansen efter bälgaspelets och fiolens muntra melodier.

Vår by har i dessa dagar mottagit en del sommargäster, som sökt sig hit för att vistas i denna natursköna trakt för längre eller kortare tid under sommaren. Umeå barnens dagsförenings barnkoloni anlände i förra veckan för en sex veckors vistelse på sin vanliga sommarplats hos änkefru Israelsson. Barnens antal uppgår till 53, och man kan ej annat än lyckönska dessa små, de flesta med bleka kinder, att få komma ut till detta friska och natursköna hem, ut från dammet och skuggorna, i stadens gator och gränder. Säkert är att många skola ra röda kinder och brunt ansikte under ,den tid de vistas här, ty här få de inandas en härlig luft och ligga och svalka sig i Tavelsj öns vatten.

Det av »Kristliga-föreningen för unga kvinnor» anordnade sommarlägret för unga flickor, här i byn, mottog sina sommargäster i lördags. Lägret är förlagt till hemmansägaren Johan Petterssons gård och antalet inkvarterade är omkring 30-talet. Sommarlägret räcker under 10 dagars tid.

Utan någon som helst överdrift kan man påstå, att Tavelsjö är en av de härligaste och mest natursköna byar vårt landskap kan uppvisa. Detta är icke blott ett invånarnas egenkära påstående, utan en främling må komma från vilken trakt som helst, så är detta hans enstämmiga utlåtande. Därför, den som ej ännu sett vår by kan gärna ta sig en lusttur hit, och ett är visst, han skall ej behöva ångra resan.

En viss sjukdom som tidvis brukar uppträda här i vår trakt och då kräva flera offer ungefär samtidigt (inte dödsoffer) är »giftassjukan». Under midsommarhelgen sammanvigdes tre par, och nu är det ytterligare två par som instundande helg knyta hymens band.

Under den sistförflutna veckan har vår by besökts av en zigenarfamilj, som slog ned med sitt tält i mitten av byn. Mannen utövar kopparslagarens yrke och kvinnan är begåvad med den förnämliga förmågan att kunna förutsäga en människas blivande livsförhållanden genom att använda sig av en kortlek eller en del andra tricks. Hennes siareförmåga lär dock vara föga framstående, men hennes begär efter klingade mynt desto större, och man har all anledning att varna befolkningen på de platser detta värda herrskap besöker att inte allt för reflektionslöst gynna hennes spåarekonst.

Hieronymus

Likt alla andra bygdebrevskrivare, gör jag väl bäst i att börja med väder och vind. Vi veta ju dock alla denna tidnings läsare, att den innevarande sommaren låtit vänta på sig. Ja den gör det ju även fortfarande, ty ännu kan man ej tala om någon riktig sommar. Vårbruket har ännu ej tagit någon nämnvärd fart. Den stundande veckan torde dock bli en arbetsam tid för jordbrukaren. Av allt att döma har ju en annan väderlek inträtt. Intill dato har ingen nämnvärd sådd kunnat göras, emedan jorden, allrahelst lerjord och tyngre jord hållit sig sur och otillgänglig. Inträffar ej riktig värme snart, som sätter fart i både ett och annat, har man anledning frukta att årets olika skördar äventyras. Vallarna se ännu vita och dystra ut särskilt de vallar som i sommar skola giva första skörden te sig synnerligen otillfredsställande. Över huvud taget har man denna sommar att motse en medelmåttig, om icke ringa höskörd.

Den sena och kalla våren har också i hög grad inverkat på betesmarkerna. Följden har blivit att en hel del ha måst öka sitt foderförråd genom inköp av hö. Särskilt Tavelsjö-bygden har besökts av en hel massa norr ifrån kommande hököpare, och det är rätt stora kvantiteter som försålts till dessa behövande. Priset har ju varit någorlunda högt, i regel har det betalats 10 öre pr kg.

Något särdeles av intresse händer just inte här i denna by. Under den sista tiden har dock vår by gästats av både en s.k. "Cirkus Variet" och en kringresande biograf "Cirkus Variet" har förr i denna tidning under Ordet fritt av "Argus" fått en välförtjänt skrapa. Att år in och år ut återkomma med samma usla program är väl något för grovt. Den nämnda biografen var också långt ifrån tilltalande. Befolkningen gjorde klokast i att ej besöka de föreställningar dessa kringresande skojare och tattare giva. Även ordningsmakten borde ha ett öga på sådana sällskap, kanske landsbygden bleve befriad från en hel del strunt.

Konfirmationsundervisningen med årets konfirmander tog sin början den 4 d:s, och avslutas med konfirmation och barnens första nattvardsgång instundande lördag och söndag. Barnens antal är inemot femtio och lärare är komminister Levander.

Kanske förtjänar det också omnämnas, att vår by denna vår begåvats med en ny bil. Hr Elov Andersson har nämligen inköpt en Ford bil och nu ha vi turer till Umeå varje dag.

Hieronymus

Julen, den stora midvinterhögtiden, har här i denna vrå av världen firats ungefär som förr. Inga störande företeelser har förekommit i form av fylla och oljud, som förr i tiden var absolut oskiljaktigt från julfirandet. Ett det allra härligaste väder har också bidragit till att årets jul av mången med glädje bevaras i minnet, ty i vanliga fall brukar ju snö och köld vara allenarådande vid juletid. Julaftonens kväll blevo åtskilliga hem besökta av jultomtar, som var de gjorde besök väckte idel munterhet och glädje. Julmorgonens tidiga timmar ekade av bjällrors muntra klang, ty många både nära och fjärran boende skulle ju besöka julottan. Denna var också talrikt besökt och kyrkokören bidrog med tvenne lyckade sångnummer, vilket i icke ringa mån bidrog att höja julstämningen. Även under högmässan sjöng kören en sång, mycket väl utförd. Annandagens afton höll Tavelsjö kristliga ungdomsförening sin sedvanliga årsfest i samband med årsmöte. Denna fest är den enda, som hållits under helgen. Inte att undra på därför, att den var talrikt besökt, särskilt av ungdomen. Först höll komminister Levander en kort predikan, varefter kaffe serverades och kyrkokören bjöd på flera sångnummer som mottogs med livligt bifall. Så höllos mötesförhandlingarna varvid samtliga styrelseledamöterna omvaldes. Sedan följde ett par solosånger av Hr J. Åberg och fröken Åberg. Till sist plundrades de båda julgranarna på sina godsaker, och dessa gingo under klubban och försåldes till verkliga kristidspris. Så skildes man åt med minnet av en angenäm afton. Till sist är det kanske på sin plats, att nu vid årsskiftet uppmana alla, att vid prenumeration av tidningar ej förglömma vår Kuriren. Särskilt alla nykterhetsvänner påminnas om de upprop som utgått från de olika nykterhetssamfunden om att ej på minsta sätt stödja den förbudsfientliga tidningspressen. Så får jag slutligen önska alla denna tidnings läsare, både kända och okända ett i allt gott nytt år.
Hieronymus

Höstens kalla vindar draga fram över bygden, som nu ser rätt så dyster ut. Att kung Bore är i antågande är lätt att känna. Marken har ju varit klädd i vinterskrud ett par gånger, men snön har tinat bort. Nu sist lämnade efter sig en ganska förarglig isskorpa till stort förfång för trafiken på vägarna. Man skall se sig väl för att man inte sätter en rova i all obetänksamhet.

Några särskilda nyheter från vår trakt äro ej att omtala. Det som händer och sker hör till det alldagliga.

Den del av Tavelsjö som i allmänhet benämnes Varmvattnet, samt byarna Blomåker och Österbacka skola inom den närmaste tiden erhålla elektriskt ljus och kraft. Arbetet med framdragandet av ledningarna samt inmonteringen pågår med iver. Inalles ett dussintal abonnenter äro anslutna till anläggningen. Kraften tages från Harrsele och anknytes till högspänningsledningen i Tavelsjö. Även inom dessa ovannämnda byar finnas de som föredraga att sitta vid sina rykande fotogenlampor. Kanske är det den rådande penningsknappheten som också spelar en inte obetydlig roll.

Att tala om någon nämnvärd arbetslöshet inom våra trakter är kanske inte tillbörligt. Någon egentlig arbetarstam finnes icke här utan utgöras arbetarna för det mesta av jordbrukaresöner och mindre jordägare. Dessa få nu söka sin utkomst från sin egen eller, sin faders torva. De sedvanliga timmerdrivningarna häromkring på sin faders torva. De sedvanliga timmerdrivningarna häromkring på vintrarna ha ännu ej hörts till, men nog torde framdeles några mindre drivningar komma att av Mo & Domsjö bortsättas. Förtjänsterna med dessa komma nog att betydligt understiga de förra årens.

Gustaf Adolfs-dagen kommer att här högtidlighållas med en enkel aftonunderhållning i kyrkan instundande söndag kl. 5 em. Föredrag kommer att hållas av komminister Levander. Manskören >Sjung, Sjung> skall underhålla med körsång och detta är ju nog, för att aftonen skall bli trevlig. Dessutom blir det deklamation mm.

Hieronymus

Den här hemsidan använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare accepterar du denna användning.