Gå till innehåll

Hieronymus – 9 oktober 1920

Hösten är på allvar kommen och av all sommarens härlighet finnes ej mycket kvar. Dagarna äro stormiga och nätterna kalla. I ladorna har man bärgat all den jordens frukt, som en givmild hand låtit oss skörda. Kanske dröjer det inte länge förrän kung Bore breder sitt vita täcke över den kala marken.

Tröskningsarbetet bedrives nu som bäst. Årets spann­målsavkastning understiger i kvantitet fjolårets betydligt, men torde kvaliten vara kanske bättre.

I dagarna ha landsvägssyner förrättats på våra allmänna vägar.

Vägarna äro i höst jämförelsevis goda, emedan något regn ej har upplöst och gjort dem svaga. Men ännu återstå en hel del trummor och broar som befinna sig än i höjden, än på dikesbotten.

Kretsmöte med Umeå-kretsen av blåbandsföreningama hölls i Tavelsjö den 3 dennes. Mötet öppnades av kretsrådets ordförande herr Karl Karlsson i Rödålien, som i några väl valda ordalag betonade vikten av att ej förtröttas i arbetet för bekämpande av rusdryckshanteringen och dess svåra följder. Så överlämnade herr Karlsson ordet till folkskollärare Edv. Åberg, Backen, som för sitt föredrag tog till utgångspunkt 8 versen ur 4:de kapitlet i Pauli brev till filipperna. Han gick skarpt tillrätta med den nuvarande anden hos en stor del av de större dagliga tidningarna i vårt land som hade ordet i sin makt men som på ett ansvarslöst sätt missbrukade sin makt. De borde väl i stället på allt sätt motarbeta den sorgliga tendens som under de sista åren visat sig i allt för framträngande grad. De skulle kunna uträtta mästerverk för nykterhetsarbetet, blott de ställde sig i det sannas och rättas tjänst. Härefter framhöll talaren att nykterhetsarbetet ej var något lätt arbete och att det rönte alltför litet bistånd från statskyrkans och frikyrkliga samfunds sidor. Han betonade särskilt som en stor framgång i nykterhetsarbetet om alla predikanter och präster som hade ordet i sin makt skulle vilja var och en i sin stad verka för nykterheten .. Herr Åberg tvivlade icke på att nykterhetshären i vår socken skulle kunna ökas med tusental, blott de predikanter och präster som inom dess gränser verka, ville på allt sätt framhålla nykterhetsrörelsen såsom en Gudi behaglig gärning och i sitt ord fördöma och bannlysa rusdryckshanteringen. Han uppmanade också alla, både gamla och unga, att när det gällde en god sak med förenade krafter hugga i och utföra arbetet i en sann, god och rätt riktning. Ty när det gällde bevarandet av hem och fosterland från rusdryckslastens hemska hantering finge ingen kraftansträngning anses för stor. Man får ej blott tänka på sin egen tillvaro utan måste se fram i tiden för kommande släkten som en dag skola skörda vad vi sådde. Det gäller då för den nu levande generationen att så den ädla säden, att skörden må bliva ädel. Med kärlek till medmänniskor, som fallit offer för rusdryckslasten måste man med kärleksfull övertalan förmå vinna offrets hjärta för nykterhets­arbetet. Ej får man med hemska skräcksyner försöka omvända en som fallit i frestelsen för starka drycker. Herr Åberg ville till sist sammanfatta sitt föredrag i Viktor Rydbergs ord: "Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas: det är en skörd, som undan honom bärgas, ty den hör evighetens rike till."

Sedan förekom en rast för kaffeservering, varefter det egentliga kretsmötets förhandlingar försiggingo. Åt kretsrådet uppdrogs att bestämma om missioneringen inom kretsen. Nästa kretsmöte förlades till Ytterrödå. Ordföranden, herr Karlsson avslutade så mötet med ett kort anförande.

Hieronymus

 

Den här hemsidan använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare accepterar du denna användning.