Gå till innehåll

Hieronymus – 2 oktober 1919

Tröskningsarbetet pågår nu med all iver i våra trakter. Årets skörd giver ett över medelmåttan gott resultat. Kornet giver i kvantitet åtskilligt mer än fjolårets, kvaliteten torde nog ej överträffa de två föregående årens. Dessutom har årets sällsynt goda bärgningsväder i hög grad bidragit till att föra årets skörd god.

Årets höskörd överstiger mycket de föregående årens mycket klena höskörd. Sedan år 1914 har aldrig i våra trakter inbärgats en så rikt givande höskörd. Till följd härav äro nu böndernas kreaturspriserna sprungit till en förr aldrig anad höjd. För goda mjölkkor betalas från 1,000 till 1,200 kronor, vilket ju får anses såsom ganska respektabla summor.

Potatisupptagningen pågår också nu med all fart och skörden lovar det allra bästa resultat. Det torde rentav arta sig till en mycket god rekordskörd. Somliga "pär"-knölar äro så stora, att de äro riktigt anskrämliga.

Lingonskörden har detta nådens år varit synnerligen riklig men torde till följd av den ringa avsättningen och de låga priserna få bortfrysa. Ingen i dessa höga arbetspristider torde tycka det vara lönt att plocka lingon för 10 öre litern som det betalas.

Blåbärskampanjen blev detta år synnerligen lam men torde det dock varit större förtjänst att plocka blåbär för 25 öre kg oränsade än att plocka lingon. Blåbären förekommo också i rikliga mängder på sina ställen. Ändock försökte en familj att utdryga sina plockade blåbär med de mindre av godbeskaffenhet förekommande kråkbären". Detta blev dock en skral förtjänst emedan bärtorkeriets föreståndare nekade att uppköpa de uppblandade blåbären.

Det är med betydligt större tillförsikt som vi denna höst gå vintern till mötes, ty nu har vi ju de elektriska lampomas lysande sken att vandra i. Det torde nog börja kännas lite kusligt för de personer som av pur snålhet ej indrogo det elektriska lyset i fjol vinter att nu se huru ljust de hava det de som togo ljuset i fjol. Fotogenen är ju nu ej så dyr som förr, men så är väl ljuset därefter. Elektriskt ljus ha byarna i Selet i Vännäs socken, Överrödå och Trollbärget i Degerfors socken samt Ytterrödå, Kvarnsvedjan m.fl. i Umeå socken erhållit denna höst från samma kraftkälla som Tavelsjö. Ljuset är både billigt och gott. Nu arbetas det med all kraft i byarna Kroksjö, Norrby, Sjömellantjärn, Västerå samt en hel del smärre byar och lägenheter däromkring för att inom den närmaste tiden få skruva på knappen och säga "varde ljus". Kraften tages från Gravmark i Sävar socken. Det är ej utan orsak man säger att elektriciteten gör landvinningar.

Inom Tavelsjö by har det denna höst en skolreform genomförts i det att byn i stället för förut en flyttande mindre småskola erhållit två fasta småskolor, en i östra och en i västra Tavelsjö. Till dessa småskolor har nu överflyttats folkskolans första klass vadan folkskollärarinnans förut tunga arbetsbörda i någon mån lättats. Det är dock svårt att få rum till de båda småskolorna, ty de skola ju blott inhysas i bondgårdar då det ej finnes mera än ett folkskolehus i byn. Man torde dock få börja bereda sig på att bygga ett skolhus till på var sida om folkskolan, ett i östra och ett i västra Tavelsjö, det är nästan omöjligt att få rum åt de båda varför det torde bli dryga kostnader för kommunen genom att bygga två på en gång, ty den ena sidan tyckes vara lika berättigad som den andra att få sitt skolhus. Får väl se hur det går, ty när Tavelsjö ha behövt något i byggnadsväg från kommunens sida så har det alltid blivit stridigt. En stämma i frågan på östra sidan hade utlysts till den 7 september, vilken var ganska talrikt besökt. En komité tillsattes för utredning om var skolan på den östra sidan skall stå, ty även här äro meningarna delade. Östra Tavelsjö torde nog få sitt skolhus först, emedan det är svårast att erhålla skolrum på denna sida. Dessa komiterade hade till den 14 sept. utlyst ny stämma, varvid beslöts att skolan skulle byggas samt bestämdes i det närmaste var den skulle byggas.

En hård tid torde den kommande bli för våra bönder. Deras produkter börja nu för var dag falla i pris, men arbetskraften snarare höjes än sänkes. Hittills har bönderna i alla fall klarat sig ganska bra undan kristidens flästa svårigheter men torde nu bonden få börja kännas vid kristidens hårda käppar. Emellertid är det ju glädjande, att alla kristidsförordningar äro ett dystert minne blott. Nu har åter den gamla friheten kommit tillrätta och inga förordningar inkräkta på den urgamla frihet, som den svenska bonden är så van vid. När bonden mister sin rätt att förfoga över sin ägendom efter eget gottfinnande förlorar han all håg till vidare arbete. Nu äro vi dock lyckligt över den hårda tiden och vi får ju vara tacksamma, när vi sluppit undan krigets förbannelse.

Hieronymus

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng