Den 17 december 1919, professor Portas dag, är nu lyckligt och väl förgången. Intet märkvärdigt hände i våra trakter, dagen var mulen som en annan vanlig midvinterdag. Hos somliga människor hade nog den tanken fäst sig, att det skulle inträffa något uppseendeväckande. En del personer hade börjat se en mörk fläck på solen en hel vecka i förväg, de sade åtminstone så. Om den solfläcken existerat blott i skådarens fantasi eller i solen kan jag ej avgöra.
Ett synnerligen gott före har under den senaste tiden varit rådande. Därför har också ett rörligt liv rått å våra vägar med körslor hörande till hem och gård. Ovanligt lugnt är det denna vinter med förtjänsterna i skogarna. Det har berättats att efter Tavelån ej en enda stock denna vinter kommer att framköras.
Julen närmar sig med raska steg. I hemmen råder en febril brådska för att kunna få allt i ordning till jul. Intet i matväg torde denna - sedan 1913 första fredsjul - behöva sakna. I matväg har ju julen sina traditioner. Nu finns det ju både fisk och fläsk, gryn och rågsikt, dessa för en jul så viktiga faktorer. Så till sist torde det elektriska ljuset i högsta mån bidraga till att göra denna jul till en glad jul.
En god och glad jul med matlust och glädje samt ett i allo lyckosamt nyår med hälsa och välbefinnande, tillönskas både vänner och ovänner, kända och okända, unga och gamla av.
Hieronymus