Gå till innehåll

Hieronymus – 10 juni 1918

Jag ha tänkt så läng att ta å skriv nagär rada ti tinninga jänna, män ä ha då byre ve söm int för lite, män nu ha jag då töje mä ledehejtta å skriv nalta öm hörä ve hane jänna oppi Tavelsjö.

Hä jä just int na nytt att tala öm för ä hann just int nangting märkvärdet jänna, män att dem hall på arbejt ve att rit stolpa åt elektris ljuse hä jä då nangting nytt. Höre dem ha arbejte å fundere så skale ändå val ljust jänna å. Ve ska ta krafta från Harrsele eller borti "Klatterforsn" söm däm kallän ejn ti i väla, män nu järe int värt att han klatter sä ve int få ha just. Å nu tro ja då att jag skal skriv na brev öm säran sen ve få ljuse, för ä jä ba på kvälla jag skal jöreane sen arbetjte få slut. Jag ha no tänkte för i vinter eller i vor men jag ha int törse böre venä för jag ha vyre rädd att-karbidlampa skull klatter å onnes, men nu halle då på val se ljusen ti att hä går jöra utan lys.

Men int järe all söm ha törse gå tie å ta lyse, nä för all del, fattestackara söm int ha na pänning dem få no va utan ljus å hä jä no int att unner på, för hä val sä hundans dyrt, ta då vist på köst moten tusen kroner per gård, sä hä jä då int vänten dem ska gå ut yenä. Åsse järe sjölve störst pänningknösa på östersia å byn, söm int ennes för dem va sä olicklet rädd om styvra sin, män no jä jag rädd att dem få sitt på spishälla åt vintren å småpötter å sväre å grämes, då dem si att aren ha ljust, men hä jä int ogött åt dem, nä för all del.

Sä få jag då tala öm att vä hall söm bäst på ve vorana janna å, för hä jä sä vackerte ver se han jär som tvungen fräst öm få na korn nedi jola, fastän int vejtja då va hä skal vari för slag i år då ve int ha fått köp na könstgöning, men hä bero se myttje på va ver hä val.

Ti all ar breva från byden bruk dem mäste järmes över höre ont hä jär å leva, sä jag jett fåll å järmes nalta, män hä skal no göra lik myttje. No ha ve då matn alte, töcke söm ve fa bortå jola å borti kräka, men hä ve ska ja säj för je. Int fån köp gryn å int serapen å int snuse å röksakren å vassvärdige söckre dem ha! No järe för uselt att dem int ska va se kok ihope nalta bätter, sä hä int dränne innar man fåne ini halsn på se. Öm ja vist hä vor ba ti yen hä sött, se no skul dem då få se en famn allte. Å kaffe ra ve då int sä myttje borti, ba na häkto fyre var storhälg, men hä gå då bra göra se, sä läng söm han ha ä korn sä int järe då nan fare ve hä.

Ja nu jetja då ta å slut för gånga jänna å fald dem ta in hinna breve sä ska jag skriv fler.

Hieronymus

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng