Gå till innehåll

Om väder och vind är det kanske inte lönt att mera språka, ty alla levande varelser se och veta att denna vinter är av en säregen typ. Kanske det är på tiden att en var börjar bereda sig för inköp av en flygmaskin så att man kan sväva i himmelens skyar. Den senaste stormen och snöfallet har hopat drivor större i dimensioner än förut, och när vårflödet kommer, om det någon gång kommer, så torde man behöva kunna hålla sig i luften likt "Guds ande" i skapelsens begynnelse. Risken att vara i vädret är väl inte så stor, när det blott är snö och vatten.

Den kring land och rike allhärjande farsoten har ännu skonat vår ort. Endast ett fåtal fall av lindrig natur ha hittills rapporterats; i fall de ens ha med spanska sjukan att göra. Beror på, hur länge det går väl, ty sjukdomen härjar ju ganska vårdslöst i vissa byar ej långt härifrån.

Så några ord till allmänheten! När ni i dessa dagar komma att uppvaktas med en lista för insamling av medel till hjälp av "spanska sjukans offer", så visen eder barmhärtighet så långt eder förmåga räcker. Skildringarna från de utav sjukdomen svåraste hemsökta landsdelarna ha nog väckt givmildhet hos mången, helst när man undgått dess hemsökelse. Tänk på de föräldralösa fattiga småbarnen i Arjeplog och Arvidsjaur!

I våra bygder grasseras det väldeliga i skogarna för närvarande.

Den stagnation i skogsdrivningen, som långt frampå vintern gjort sig gällande, har med ens försvunnit och ett livligt köpande och säljande ha försiggått. Priserna på skog äro ju ganska höga, särskilt i fråga om fullmålig skog. Många torde dock få lägga dragrepet på axeln och själva tjänstgöra som hästar, beroende på den djupa snön. Sågningen av timret sker för det mesta på motorsågar, som flyttas från den ena till den andra upplagsplatsen.

Det senaste regeringsombytet har livligt diskuterats bland politikunsarna i våra bygder. Somliga ha varit nog enfaldiga att tro, att nu skulle det socialdemokratiska programmet med ens börja att omsättas i verklighet. Ännu torde dock ingen behöva knäppa ihop händerna för magen och utropa: "Herre jössus bevara oss för socialista".

Hieronymus

 

Tiden rusar iväg liksom drevs den av den ihärdiga storm som denna vinter ej synes vilja ge sig. De vägplogningsskyldige få i vinter väl göra rätt för betalningen. Vägarna har dock blivit nästan ofarbara, stora backar ha uppstått där det är jämnt land sommartid och vägarna på slättbygden likna mest ett stormande hav. Blir tövädret i vår ihållande och starkt så kanske mången får risk att nära nog följa med strömmen.

Den 3 mars gives en föreläsning i Ytterrödå, som till det bästa rekommenderas i allmänhetens ihågkomst. Föreläsare är intendenten Ragnar Jirlov, Stockholm, och ämnet är "Hur Sverges allmoge byggt och bott tiderna igenom". Föreläsningen belyses av skioptikonbilder. Får väl hoppas på att vädrets makter visa en mildare uppsyn då än nu vid adjunkt Cederblads föreläsning så att publiken blir talrikare än nu sist.

Under denna månad har allmänheten haft att fullgöra sina deklarationsplikter. I vad mån var och en deklarerat till sitt samvetes tillfredsställelse är ej gott att säga. Tavelsjö-borna äro ju alltid samvets sanna.

Den nu åter uppblossande spanska sjukan har även låtit höra av sig i våra trakter i det att en del ströfall förekommit. Någon art av epidemi har den hittills ej antagit. En del personer ha låtit åderlåta sig för att motverka sjukdomen, till vad verkan det hava kan.

Skottåret har nu på allvar börjat för våra damer, detta märks tydligt. Till "en Janne på Kläppen" har en Vindel-tös med signatur "tro, hopp och kärlek", sänt sina hyllningar för hans "mycket intressanta brev i Kuriren för en tid sen". Vykortet ifråga har dock av posten ej kunnat sändas till dess rätta adressat utan finnes att avhämta å handelsboden i östra byn. Hoppas att "Janne på Kläppen" avhämtar sitt brev. All önsklig lycka till den ädla tösen! 1924 ha vi åter skottår, med detta tröstar sig.

Hieronymus

Under den senaste tiden har här en riktig vetemjölspanik varit rådande. Folk har köpt om sig med vetemjöl, somliga ha lagt sig till med ända till två säckar. Man blir nästan arg, när man märker hur folk av oförstånd ur nästan normala förhållanden framskapar så att säga kristider. Vad har resultatet blivit av detta köpande? Jo, kvarnarna och försäljarna av mjöl ha sett sig nödsakade att införa ransonering av mjöl, eller den föreskriften att man måste inköpa en lika stor kvantitet rågsikt som vetemjöl. Detta är till stort men för den köpande allmänheten på landsbygden, som för husbehov odlar den råg som behöves. Dessa se sig kanske nu nödsakade att reda sig utan vetemjöl i hushållet, emedan de ej kunna köpa båda mjölsorterna med de höga priser, som nu är rådande. Räcker den nu från den första i denna månad tillämpade förordningen länge, torde ett allmännt missnöje börja göra sig gällande bland bondeklassen. En förordning, som borde tillämpas vore den, att handlandena ej finge försälja hur stora kvantiteter vetemjöl som helst till de personer, som begära att få köpa säckvis, men detta skulle man ha börjat med förut. Tidens tecken utvisa, att vi kanske stå inför samma förhållande som hösten 1916.

En prisförhöjning som ej mötts med blida ögon är det höjda sockerpriset. Det ginge välan, om det vore de sockerkvaliteer, som gingo att köpa i "den gamla goda tiden", men nu är det ju endast de undermåliga kristidskvaliteema.

När jag nu liksom har givit mig till en prisexpert för en stund, kanske jag får nämna att slaktdjurspriserna har den senaste tiden visat ett oavbrutet fallande. Prisen på kalvskinn äro däremot mycket höga, tio och tolv kronor betalas för sådana. Även priserna på livkor hålla sig i höjden fortfarande, kanske beroende till största del på den rika tillgången på hö. Smörpriserna ha den senaste tiden varit i sjunkande. F.n. betala ortens uppköpare 5:25 och t.o.m. mindre ibland.

Så till sist en kollegial hälsning till "en Janne på Kläppen", och "En Olle i Skogsbryne", som under den senaste tiden i denna tidning ha börjat hjälpa mig att hålla vid makt nyhetsförmedlingen från vår by eller Tavelsjöbyigda, som ni säger. Dessutom en hälsning till Heinolus, som i Umebladet har börjat att skriva brev från Tavelsjö.

Lycka åt er alla tre och förresten alla andra, önskar
Hieronymus

Innevarande vinter är just inte att berömma för någon särdeles gynnsam väderlek. Ofantligt snörik är den och ännu torde i detta avseende måttet ej vara rågat. Det snöade tjugondag Knut, och gamla märken säga att om det snöar denna dag, ha vi att vänta tjugo urar till.

För dem, som ha timmeravverkningar, ställer den myckna snön till mycket arbete med vägar, likaså är det otrevligt arbeta med huggningen till följd av den mängd snö och is, som hopat sig i träden. Skogen far även illa av snön, som nedtynger och avbryter grenar och toppar, helst när stark storm är rådande. Några stora timmerdrivningar äro denna vinter ej å färde.

Den stundande tiden synes skall bli en kristid för bönderna. Allt vad de producera till avsalua sjunker i pris, medan det de behöva köpa stiger. Särskilt beträffande klädesmarknaden synes stark prisstegring förestående. Järnvarorna tyckas likaledes snarare stiga i pris än falla. De som inbillade sig att när kriget slutade allting åter skulle återgå i sina gamla gängor ha blivit grundligt besvikna. Man måste se tiden an med lugna blickar. Kanske på en tid av 5 á 10 år någorlunda drägliga förhållanden åter ha inträtt. Förr torde det ej vara lönt att hoppas på bättre tider.

Rödå föreläsningsförening har för vårterminen 1920 följande program: den 5 febr. redaktör I. Österström, Härnösand: "Bland kämpande folk i världskrigets sista timmar"; den 22, febr. läroverksadj. Carl Cederblad, Umeå, dubbelföreläsning om Sörmland, det leende landet"; den 3 mars intendenten Ragnar Jirlow, Stockholm: "Hur Sverges allmoge byggt och bott tiderna igenom"; den 21 mars red.-sekr. Axel-Magnus Carlsson, Umeå: "Östergötland, natur, folk och näringsliv"; den 8 april docenten Efr. Briem, Lund: "Människans behov av religion"; den 17 april direktör Edvin Westerlund, Brattby: "Jordens krav på sin man"; den 18 samma föreläsare och samma ämne i Tavelsjö folkskola. Så kommer komminister Gust. A. Grubbström, Vännäs, att hålla föreläsning över ämnet "Buddha, den störste av Indiens heliga". Denna föreläsning var utsatt till den 25 januari men blev framskjuten på obestämd tid. Jag vill här passa på och uppmana till allmänt besök av de värdefulla föreläsningarna! Bliv även medlem i föreningen och stöd den i dess arbete och kamp för allmän upplysning! Medlemmars årsavgift är blott tre kronor. Då har man fritt inträde till alla föreläsningar. Om det skulle finnas någon med ett ömmande hjärta för denna föreläsningsförening, som ville räcka sin hand till hjälp genom att bidraga med kontanta medel mottagas även dessa med stor tacksamhet, ty föreningen har att kämpa med ekonomiska svårigheter, särskilt skjutsarna ställa sig synnerligen dyrbara genom ortens avlägsna läge från järnvägsstationer samt andra föreläsningsföreningar. Men viljan är god hos de nuvarande medlemmarna, så att föreningen kommer nog att kunna klara sig.

Det ohyggliga väder, som under lördagen och söndagen varit rådande, har tillställt än den ena och än den andra förödelsen. På lördag kväll slocknade det elektriska ljuset helt plötsligt och har ej i skrivande stund återkommit. Telefonledningarna äro också ramponerade på flera ställen. Den oerhörda mängd snö, som fallit, har hopat sig i meterdjupa drivor, för det mesta på gårdar, varför somliga äro nästan isolerade. Ett drygt göra torde bortskaffandet av snön bli. Ett allmänt önskemål är nu hos befolkningen att blidväder bleve något körföre å vägar samt den djupa snön i någon mån sammansmälte.

Hieronymus

Den 17 december 1919, professor Portas dag, är nu lyckligt och väl förgången. Intet märkvärdigt hände i våra trakter, dagen var mulen som en annan vanlig midvinterdag. Hos somliga människor hade nog den tanken fäst sig, att det skulle inträffa något uppseendeväckande. En del personer hade börjat se en mörk fläck på solen en hel vecka i förväg, de sade åtminstone så. Om den solfläcken existerat blott i skådarens fantasi eller i solen kan jag ej avgöra.

Ett synnerligen gott före har under den senaste tiden varit rådande. Därför har också ett rörligt liv rått å våra vägar med körslor hörande till hem och gård. Ovanligt lugnt är det denna vinter med förtjänsterna i skogarna. Det har berättats att efter Tavelån ej en enda stock denna vinter kommer att framköras.

Julen närmar sig med raska steg. I hemmen råder en febril brådska för att kunna få allt i ordning till jul. Intet i matväg torde denna - sedan 1913 första fredsjul - behöva sakna. I matväg har ju julen sina traditioner. Nu finns det ju både fisk och fläsk, gryn och rågsikt, dessa för en jul så viktiga faktorer. Så till sist torde det elektriska ljuset i högsta mån bidraga till att göra denna jul till en glad jul.

En god och glad jul med matlust och glädje samt ett i allo lyckosamt nyår med hälsa och välbefinnande, tillönskas både vänner och ovänner, kända och okända, unga och gamla av.

Hieronymus

Kung Bore har nu gjort sitt intåg i våra bygder på renaste allvar. Dagarna äro mörka och kulna, ruskiga och snörika. En ganska sträng köld rådde dock en längre tid innan snön kom detta till ovärderligt gagn för de som under vinterns lopp ha att färdas över sjöar och myrar, vilka nu tillfrusit fullt bärkraftigt.

En tjuvskyttehistoria har de senaste veckorna varit ett allmänt samtalsämne. Älgen skulle ha skjutits strax intill Högland på aftonen den 15 oktober och under påföljande natt bortförts. Spåren i snön kunde följas till Umeå - Degerforsvägen. En annan älg skulle samma dag ha fällts invid Jäktande i Vännäs socken. Historien är i sitt slag sällsynt i våra trakter på den senare tiden.

Fredagen den 21 dennes höll kapten Ernst Liljedahl föreläsning i Tavelsjö folkskola över ämnet: Livets mening. Ämnet var kanske det allra bäst valda. Föreläsaren började med att det funnes två åskådningar om livets mening, nämligen: den materialistiska och den spiritualistiska. För att få den rätta åsikten om livets mening måste man begagna sig av den spiritualistiska. Föreläsaren framhöll vidare huru som människans andeliv var att likna vid ett träd, varav grenarna utgjordes av det sköna, arbete, lycka, glädje m. fl. Själva stammen måste dock bestå av godhet och kärlek till det idel goda. Föreläsaren avslutade sin gedigna föreläsning med att citera Victor Rydbergs minnesrika ord: Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, o.s.v. Föreläsaren avtackades med en ihållande applåd från den till ett 125-tal uppgående publiken.

Föreläsningen var den första som hölls i Tavelsjö för höstterminen, de andra föregående ha hållits i Ytterrödå, där det största antalet av medlemmarna inom Rödå-ortens föreläsningsförening äro tillfinnandes. Varför icke bilda en föreläsningsförening i Tavelsjö så att man ej behövde resa den långa vägen till Ytterrödå för att åhöra föreläsningarna? Tavelsjö är en så pass stor by att den kunde bilda en förening själv, blott intresse funnes. Nämnas bör att den nu omtalade föreläsningen var besökt av personer som trotsat både den dåliga väderleken samt ända till en och en halv mils väg. Hos sådana personer finnes intresse för en föreläsning.

Hieronymus

En epidemi har denna höst härjat i våra trakter nästan lika hänsynslöst som spanska sjukan härjade i fjol höstas. Epidemien har dock inte haft sådana sorgliga verkningar som fjolårets, tvärtom. Epidemiens namn är - giftas. Icke mindre än sex par ha inom två månaders tid ingått äktenskap i Tavelsjö och dess omnejd. De flesta av dessa nygifta ha hugfest minnet av sin vigseldag, med ett bröllop efter gammaldags sed och bruk. Bröllopen ha under den nu tilländagångna krigstiden med ty åtföljande ransonering måst få vara. Men nu när allting är fritt igen, har den förut brukliga seden åter kommit till heders. Bröllopshögtidligheterna ha varit besökta av en mängd åskådare på varje plats, detta också en gammal sed.

Något mera nytt som händer och sker i våra lugna bygder har jag ej för tillfället att tala om, men skall jag innan jag sätter punkt beröra ett Tavelsjö-brev i Västerbottens-Folkblad för den 30 oktober, undertecknat "En yngling". Omnämnda brev innehåller just inga nyheter - i viss mån likt detta brev. Brevet handlar från början till slut om mig och mina skriverier i denna tidning. I mitt förra brev råkade jag vidröra en för "En yngling" ömtålig punkt, nämligen om bolsjeviklärornas predikande i våra trakter. Förut hade han "uppskattat" mig för mina snälla skriverier och beundrat mig emedan min "beskedlighet klätt min så bra". Tänk ändå, att få bliva uppskattad och beundrad av "En yngling". Nog är det väl dumt att missköta sig så att all kärlek är puts weg. Huru göra för att återigen kunna komma så långt, att "En ynglings" ögon kan skåda mig med behag? Kanske genom att läsa Folkbladet som "En yngling" gör det: läsa varje nummer från första till sista sidan flera gånger och för varje gång tycka att allting är nytt, gläfsa och skriva öppna brev i Folkbladet till personer, som genom lyckade affärsföretag hopsamlat någon förmögenhet på några tusen kronor. Kanske då åter Hieronymus blir uppskattad och beundrad av "En yngling". Får väl försöka, men torde nog misslyckas i båda fallen, få underbetyg i både läsning och skrivning. Såg även i brevet att ni skulle "resa till gud Lenins förlovade land och det med första lägenhet". Enda hindret tyckes vara att taga reda på vad Hieronymus är för en. Hoppas ni har uppfiskat honom, så att ni kan anträda färden när som helst. Lycksam resa!

Hieronymus

Tröskningsarbetet pågår nu med all iver i våra trakter. Årets skörd giver ett över medelmåttan gott resultat. Kornet giver i kvantitet åtskilligt mer än fjolårets, kvaliteten torde nog ej överträffa de två föregående årens. Dessutom har årets sällsynt goda bärgningsväder i hög grad bidragit till att föra årets skörd god.

Årets höskörd överstiger mycket de föregående årens mycket klena höskörd. Sedan år 1914 har aldrig i våra trakter inbärgats en så rikt givande höskörd. Till följd härav äro nu böndernas kreaturspriserna sprungit till en förr aldrig anad höjd. För goda mjölkkor betalas från 1,000 till 1,200 kronor, vilket ju får anses såsom ganska respektabla summor.

Potatisupptagningen pågår också nu med all fart och skörden lovar det allra bästa resultat. Det torde rentav arta sig till en mycket god rekordskörd. Somliga "pär"-knölar äro så stora, att de äro riktigt anskrämliga.

Lingonskörden har detta nådens år varit synnerligen riklig men torde till följd av den ringa avsättningen och de låga priserna få bortfrysa. Ingen i dessa höga arbetspristider torde tycka det vara lönt att plocka lingon för 10 öre litern som det betalas.

Blåbärskampanjen blev detta år synnerligen lam men torde det dock varit större förtjänst att plocka blåbär för 25 öre kg oränsade än att plocka lingon. Blåbären förekommo också i rikliga mängder på sina ställen. Ändock försökte en familj att utdryga sina plockade blåbär med de mindre av godbeskaffenhet förekommande kråkbären". Detta blev dock en skral förtjänst emedan bärtorkeriets föreståndare nekade att uppköpa de uppblandade blåbären.

Det är med betydligt större tillförsikt som vi denna höst gå vintern till mötes, ty nu har vi ju de elektriska lampomas lysande sken att vandra i. Det torde nog börja kännas lite kusligt för de personer som av pur snålhet ej indrogo det elektriska lyset i fjol vinter att nu se huru ljust de hava det de som togo ljuset i fjol. Fotogenen är ju nu ej så dyr som förr, men så är väl ljuset därefter. Elektriskt ljus ha byarna i Selet i Vännäs socken, Överrödå och Trollbärget i Degerfors socken samt Ytterrödå, Kvarnsvedjan m.fl. i Umeå socken erhållit denna höst från samma kraftkälla som Tavelsjö. Ljuset är både billigt och gott. Nu arbetas det med all kraft i byarna Kroksjö, Norrby, Sjömellantjärn, Västerå samt en hel del smärre byar och lägenheter däromkring för att inom den närmaste tiden få skruva på knappen och säga "varde ljus". Kraften tages från Gravmark i Sävar socken. Det är ej utan orsak man säger att elektriciteten gör landvinningar.

Inom Tavelsjö by har det denna höst en skolreform genomförts i det att byn i stället för förut en flyttande mindre småskola erhållit två fasta småskolor, en i östra och en i västra Tavelsjö. Till dessa småskolor har nu överflyttats folkskolans första klass vadan folkskollärarinnans förut tunga arbetsbörda i någon mån lättats. Det är dock svårt att få rum till de båda småskolorna, ty de skola ju blott inhysas i bondgårdar då det ej finnes mera än ett folkskolehus i byn. Man torde dock få börja bereda sig på att bygga ett skolhus till på var sida om folkskolan, ett i östra och ett i västra Tavelsjö, det är nästan omöjligt att få rum åt de båda varför det torde bli dryga kostnader för kommunen genom att bygga två på en gång, ty den ena sidan tyckes vara lika berättigad som den andra att få sitt skolhus. Får väl se hur det går, ty när Tavelsjö ha behövt något i byggnadsväg från kommunens sida så har det alltid blivit stridigt. En stämma i frågan på östra sidan hade utlysts till den 7 september, vilken var ganska talrikt besökt. En komité tillsattes för utredning om var skolan på den östra sidan skall stå, ty även här äro meningarna delade. Östra Tavelsjö torde nog få sitt skolhus först, emedan det är svårast att erhålla skolrum på denna sida. Dessa komiterade hade till den 14 sept. utlyst ny stämma, varvid beslöts att skolan skulle byggas samt bestämdes i det närmaste var den skulle byggas.

En hård tid torde den kommande bli för våra bönder. Deras produkter börja nu för var dag falla i pris, men arbetskraften snarare höjes än sänkes. Hittills har bönderna i alla fall klarat sig ganska bra undan kristidens flästa svårigheter men torde nu bonden få börja kännas vid kristidens hårda käppar. Emellertid är det ju glädjande, att alla kristidsförordningar äro ett dystert minne blott. Nu har åter den gamla friheten kommit tillrätta och inga förordningar inkräkta på den urgamla frihet, som den svenska bonden är så van vid. När bonden mister sin rätt att förfoga över sin ägendom efter eget gottfinnande förlorar han all håg till vidare arbete. Nu äro vi dock lyckligt över den hårda tiden och vi får ju vara tacksamma, när vi sluppit undan krigets förbannelse.

Hieronymus

Vårbruket är i det närmaste bortgjort här. Det har pågått under de mäst gynnsamma väderleksförhållanden. Ganska mycket rägn har vi fått och så har vi ju haft en mycket hög värme. En stor del av vårsådden lyser redan grön, och på sina ställen har potatisblasten hunnit ett gott stycke ovan jordytan. Om det fortsätter med värmen som det varit hittills och lika med rägn, så torde vi ha att till stor glädje emotse en vacker skörd. Årets höskörd torde också komma att slå rekord, som det nu synes åtminstone. Betesförhållandena ter sig också ganska ljusa, ty även här spelar rägn och värme en icke ringa roll.

Lövsprickningen har detta år gått särdeles raskt och fort. Sällan har lövet varit fullvuxet vid den här tiden förr. De s.k. mid-sommarblommorna ha redan börjat avlägga visit. Sommaren är en härlig tid, när blad och blommor pryda äng och backar i en underbar skön fägring.

"Mors dag" firades även här den 25 maj med en anslående fäst. Den gick av stapeln i Tavelsjö folkskola, som för tillfället dekorerats med grönt. Tavelsjö skolbarn hade satsat en viss kvantitet av mjöl och socker m.m., varigenom deltagarna kunde bjudas på kaffe med dopp. Pastor Levander höll ett varmhjärtat föredrag rörande dagens fästämne. Dessutom bjöds på berättelseläsning och vacker och riklig sång av skolbarnen. Alla deltagare voro mycket nöjda med aftonen när de skildes åt. Många uttalade förhoppningar om att framdeles få fira "Mors dag" varje år.

Hieronymus

Vår, vår! Återigen ha vi vår i naturen. Denna vår har hitintills varit blid och härlig. Särskilt de senaste dagarna ha varit som sommardagar. Snön har fått ett ganska kraftigt respass, vilket gjort att bäckarna till stor del översvämmat sina bräddar och tillställt förödelser i mindre skala. Fåglarna äro också i dessa dagar synnerligen glada. Dagen i ända kan man i skogen få höra en konsärt som saknar sitt motstycke. Våren är en härlig tid i naturen.

Men det är ju vår också i människohjärtat, särskilt i bondens. Bonden, som i dessa dagar börjar göra sig redo för vårbruket, hoppas också på bättre och ljusare tider. Kanske behöver han ej till hösten taga så noga reda på, hur många kom han har skördat och på heder och samvete deklarera årets skörd. Kanske får han också köpa sig en säck vetemjöl utan att behöva besvära sig med det krångliga bytandet. Bonden har ätit sig mätt varje måltid hittills, och inte skall han äta ihjäl sig om han får köpa en säck vetemjöl.

Under den gångna sommaren utfördes även här en hel del nyodlingsarbeten som detta år torde få giva sina första skördar. Bidraget från statens sida har nog gjort sitt till att nyodlingsarbetena tagit så stor omfattning. Nu lägger ju gödselfrågan intet hinder i vägen för att få beså det odlade.

Kommunalfullmäktigevalets resultat är nu känt, därav framgick att förbistringen i detta valdistrikt varit ganska stor. En av de valda, nämligen f.d. hemmansägaren C.E. Berglund i Strömsör var icke uppsatt som kandidat på det här den 9 mars hållna mötet. Hans namn var icke häller tryckt på en enda valsedel. Han blev vald genom ditskrivning av hans namn. Utslagen blev genom hr Berglunds val hemmansägaren Magnus Holmberg i Mickelsträsk. Detta var nog icke det väntade resultatet av strykningarna. Hr Holmberg är en synnerligen kommunalt vaken och inträsserad person, varför han borde ha fått plats i fullmäktige. Men om två år ha vi ju val igen. Och då får man väl rätta de nu gjorda missgreppen.

Valborgsmässoaftonen fick man ej se många Valborgsmässoeldar här som förut varit vanligt, detta beroende på att det var så mycket snö kvar i skogarna, varför det icke var någon lätt sak att taga sig upp på bärgen. Dessutom rådde tät dimma, vilken gjorde mödan lönlös emedan elden ej skulle synts lång väg.

Arbetslönema äro enormt höga här f.n.: en dagakarl betingar en arbetslön av fäm kronor och däröver, när han blir hållen kost. Skall han kosthålla sig själv blir arbetslönen väl en tia eller därutöver. Sommarpigor betinga en lön av 275 till 350 kr. för tiden från den 18 maj - 24 oktober.

Hieronymus

Den här hemsidan använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare accepterar du denna användning.